UPPTÄCK HINDREN - SÅ ATT VI KAN GÅ VIDARE
En lydnadskultur är en kultur där lydnad är det enda möjliga eller tänkbara. Varför skapande och alternativ till lydnad är obegripligt eller flummigt. Lydnadsmedia är de som på olika sätt förmedlar att lydnad är det enda riktiga.
Idag är det vanligt att lydnadsmedia försöker visa att ”du är bra som du är fast du inte är lyder” genom att till exempelvis visa hur viktigt det är med flummiga saker som ”kreativitet”. Med andra ord lydnadskulturen fortsätter i en geggig mjukisversion som går ut på att passivisera dig.
Idag finns en allmän förståelse att media i olika former i praktiken styr samhället och våra framtida möjligheter. Just därför är det viktigt att bry sig om vad media pysslar med.
Det var inte så länge sedan tidningar och böcker bara fick ges ut med tillstånd av kungen eller staten. Därför är det inte särskilt märkligt att många journalister fortfarande sitter fast i en lydnadskultur där det är självklart att uppfostra och tillrättavisa medborgarna till ”den rätta ordningen”.
Tyvärr är det många som tror att vi i Västvärlden är helt kvitt den blinda lydnaden. Det är politiskt korrekt att säga att vi kan tala om allt och att vi inte tvingas lyda några tabun.
I dag invaggar media oss att vi lever i den bästa av världar. Förtryck och brott mot demokrati finns alltid någon annanstans. Journalister verkar modiga genom att vara i opposition mot småsaker och att få oss att tro att bagateller är revolutionerande. Små skandaler här och där får dig att tro att det skipas rättvisa och etablerade och etablerade politiker får lov att göra reklam för sina gulliga ideal.
Sådana saker är bara början.
Det verkligt effektiva bedrägeriet är att du luras att tro på "den enda möjliga sanningen" genom ordval och hur saker och ting presenteras. Eller när blind lydnad rakt av proklameras som det enda vettiga.
Att vi vanligen inte kan upptäcka att det faktiskt är så beror på att manipulationen är dold. Att den kan vara dold beror på att lydnadsmedia förstärker och skyddar det lydnadsperspektiv som vi lär oss är det enda möjliga i skolan. Därför kan vi inte se HUR vi tvingas kvar i en lydnadskultur.
Lydnadsmedia upprätthåller på så sätt en ond cirkel som inte är så lätt att komma ur.
De som är fast i att tro att lydnad är det enda goda eller möjliga kan givetvis inte så lätt hålla med om att deras perspektiv på världen är ett särskilt synsätt eftersom lydnad för dem ÄR det enda möjliga medan allt annat bara är flum. På så sätt kan lydnadens onda cirkel leva vidare.
Det är ju även så att vi vill ju så förtvivlat gärna tro på att allt är fint hemma hos oss. Vi vill ju så gärna tro att de snälla journalisterna ger oss "saklig och objektiv information".
Det som ses som förtryck, rasism och diskriminering förändras under tid. För inte särskilt länge sedan vad det OK att säga ”neger”. Och det var inte länge sedan det fanns det gott om diktaturer i Västeuropa. Det allra största hindret för oss är nog att tro att det finns en sorts optimal demokrati som redan har uppnåtts.
Ett långsiktigt upprätthållande av lydnadskulturen är inte längre möjligt eftersom en lydnadskultur kräver monopol på tankar, åsikter och kunskap för att vara intakt och ge en illusion om ”den enda möjliga sanningen”. Med andra ord så fort det finns alternativ upphör monopolet.
Det jag kallar för lydnadsmedia är alla former av förmedling av lydnad som det enda tänkbara genom till exempelvis lydnadsord. Det kan vara en människa som förmedlar lydnadskulturens ideal liksom det kan vara böcker, bloggar eller tidningar. Det spelar med andra ord inte någon roll vilken teknik som används för att framföra lydnadsbudskapet.
Särskilt intressant blir det när Lydnadsmedia själv tar upp möjligheter att manipulera. Då blir det självklart att det är "alla andra" som pysslar med fula tricks. Och framför allt det är bara "chefer" och vad som gäller på "din arbetsplats" som kommer ifråga.
Här är en spännande artikel som presenterar en bok om så kallade härskartekniker. I artikeln talas det om att både statsminister, nyhetsmedia och chefer på universitet använder härskartekniker. Men det skildras som att manipulation enbart kan ske i direktkontakt mellan människor.
Det blir lite kul att nyhetsmedia, statsminister och universitet utnyttjr dessa härskartekniker samtidigt som resultatet av deras verksamheter tydligen är helt fria från denna ”härskarteknik”.
DN skriver om härskartekniker: Fula knep för att få makt, Thomas Lerner, 2008-02-28
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=747039&d=531
Orättvisa påhopp?
Många tycker säkert att jag är orättvis eftersom det här och där går att hitta protester mot lydnadskulturen.
Men det är bara frågan om enstaka ljusglimtar. Som vanligen inte handalr om lydnadskulturen som kultur eller system. När det händer sker är kritik vanligtvis så inlindade och icke rakt på sak att det är svårt att se att det faktiskt är frågan om en kritik.
Dessutom handlar kritiken vanligen bara om att ”kommersiella krafter” styr.
Se till exempelvis:
Pressens osynliga ledband, Ira Mallik, Svd,10 maj 2005
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_420067.svd
Folkhemmet inte fritt från diskriminering, Ingmarie Froman, SvD,19 februari 2009
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_2489959.svd
Hierarkisk ordning odlas i skolorna, Anders Burman, SvD, 25 november 2008
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_2093469.svd
0 kommentarer:
Skicka en kommentar